söndag 16 december 2012

Stereotyp


 Stereotyper varande eller inte varande. En ganska tyst storm
rasar i samhället och det eldas på från olika håll. Från framtiden
kan jag se att det är en vilja som råder hos några och annan
vilja som råder hos andra. Förändring eller inte.

 Hos mig, som vit fyrtioårig man, så blev jag medveten om
det stridligheterna när jag första gången förstod att många
blir fly förbannande för att andra vill att man ska sluta kalla
bakverken för negerboll. Jag fann det märkligt. Varför är det
viktigt att kalla en kaka för negerboll när ordet kanske gör
många människor ledsna? Mycket märkligt.

 Senare hamnade Tintin i blåsväder och utpekas som rasisitisk.
Men det stämmer! Tintin i Kongo, som är det som lyfts fram
mest i tintindebatten även om det finns tok i andra album också,
är rasistisk. Det håller jag med om. Men att lyfta bort det är
inte rätt väg att gå. Jag tycker förlaget har gjort helt rätt att ha
en förklarande text som försättsblad i seriealbumet, där det står
att bilderna ritades och skrevs i en tid som faktiskt var rasistisk.

 Att lyfta bort albumen eller ändra inne i dom är det samma
som att skriva om historien. Ta bort det som är obekvämt. Det
är väldigt farligt. Då underlättar det att samma misstag uppstår igen.

 Så fick jag bestäma så ska gammal trångsynta bestå.

 Men bruket av exempelvis ordet Negerboll är ett levande ord
i det svenska språket och om man väljer att använda det så kan
det va bra att veta att framtidens männsikor kommer tycka att det
var förfärligt obildat och idiotiskt att använda sådana ord.

 En barnbok har nyligen hamnat i stormen där en av de medverkande
figurerna är en mistrel-figur. En stereotypisk gulligt tecknad
figur. Men ändå anspeglande på den högst upp visade bilden.
kallade mistrel. Det var vita entertainers som sminkade sig
afrikanskt och framträdde i variteér och liknande med undertonen att
de i afrika var bra dumma. Till publikens förtjusning.
 Och när den moderna barnboksfiguren har sådan minstrelflört så
finns det därför skäl för folk med afrikakoppling att frågasätta detta.

Det som mörkhyade upplever som en nidbild är möjligen inte avsedd att
vara nidbild. men ändå. Jag, den vita mannen, är inte utsatt för
teckningen och ser inte kopplingen till historiska nedlåtenheter
lika lätt.

 På en annan plats så ville inga barn i luciatåget det året klä ut sig
till pepparkaksgubbar. Därför så föreslog man att man kunde slopa
pepparkakssången. helt förstårligt. Det finns en uppsjö luciasånger
och framträdanden i skolor tar ganska lång tid. Jag har full
fattning att man gärna stryker bort låtar som "måste va med".
Att stå still och sjunga är ganska jobbigt för småttingar efter typ
12 minuter.
 Så finns det typer, inhemska stereotyper, som rädshågna skriker
att varje förändring från det rutiniska är en direkt följd av en inbillad
massinvandring. Naturligtvis var det därför inte så förvånande att
någon rädd människa skulle tolka pepparkakedisset som att det var
mörkhyade som förbjudit den.

Detsamma gäller när Disney väljer att klippa bort några sekvenser i
en åldrad film. Folk blir så in-i-bomben arga och så skylls det invandring
igen. Reeflektionsmässigt så är det genant att vuxna människor blir
upprörda över att Kalle Anka grejen ändras. Den gör faktiskt det
varje år. För tio år sedan ungefär så tillkom de aktuella sekvenserna
förövrigt. Det är bara en återgång.
 
 Det läskiga att vem som helst kan utpeka invandring som anledning
för allt som vi finner är tokigt och den stora massan, i varje fall den
skränande massan bara sväljer allt som sanning.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar