En susning om vart det är på väg. En tanke
som legat där så väldigt länge - är det den
som äntligen tar plats? Eller är det något
annat?
Känslan av tick tack - krokodilen med klockan -
vridandes sig inom mig. dödsrullar sig.
men kanske kan det vara lugnt som är bra.
tio paraplyteckningar har jag ritat. Det är allt
säger tick tack. Men jag tror han har fel denna gång.
eller
jag tror jag ska låta honom ha fel
Grejen är ju den!
En diktbok utan ord? Kan den, vill den sig bli?? Jag ska
försöka. Och det är paraplyer som jag ska skriva dom där
dikterna med.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar