AMBIVALENS

Att vara ambivalent har jag ingen aning om hur det är
att vara. Ibland dyker det upp ord som tyckes plötseligen
förekomma överallt och just "ambivalent" var ett sådant.
Jag misstänker att det förekommer modeord i skrivares
värld. Har inga belägg för detta och struntar väl också
för all del om det nu vore så. För ett halvår var det dock
ambivalent hit och ambivalent dit.

Men jag tror jag nu har hamnat i en ambivalens när det
gäller det filmiska. i ett samtal med C disskuterades filmen
fram som den ultimata konstformen. Otaliga kanaler
finns i filmen för en konstnär att använda för att förmedla.
Detta, och Containerhunden, har lockat mig att gå mot filmen
och jag tar första steget genom manusskivande. Det känns
inspirerande på många vis.

Jag har skickat manuset till hit och dit och börjar få respons
tillbaka som är glädjande så till vida att många gillar storyn
och flertal vill även vara med.

Det tråkiga är dock att en infektion ligger medsänd i
varannan försändelse. PENGAR! Finns det pengar?
Pengarpengarpengarpengarärdetendasombetydernåtidag.
Mitt konstnärskap har haft ekonomiska framgångar
som en kul bieffekt. Men många som närmar sig filmmanuset
ter sig som rena gold-diggers. Jag känner mig vilsen i
deras närhet. Det lägger tråk i min entusiasm när deras
ofta tycks visa sig ha pengar inbakat.

Detta underlättar dock på somliga sätt.