En målning för min dotter. Året är 2006. Vi är i Nanchang.
Staden är tropiskt varm och en tyfon är på väg.
Regnet faller och familjen går till affären och köpa
vatten. Promenaden finns kvar i oss. Hon hängde i
vatten. Promenaden finns kvar i oss. Hon hängde i
selen, sa inte ett ljud i ovädret.
Nanchang är så långt bort. Det omtumlande som skedde
där har satt staden i ett skimmer av overklighet. En plats
som jag på något sätt vill bevara till Iris.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar