En dikt och ett grepp

Trädkram Constrictor

Träd på dej

Tvinga tycker jag vegotarianerna ska vara med när
de gräver upp potatisar och river ur frukt från
livsbärande grenar

Di blundar bort och ner och men hur passar smaken
att det går bra. Obehaglig är sant! slit i era egna rötter
först!!

*

Jag blir inspirerad av vad som helst egentligen. Det
skapar en viss spretighet i skapadet som egentligen
inte är så kul.

Eller det kanske just det det är?

Men jag vill ha en kontinutiuttntnitet i det jag gör
och därför så förösker jag hela tiden lägga grunder
för något storslaget.

Tar man det poetiska så fladdar det runt nu så att
jag blir sjösjuk. Ena dagen svart som döden, andra
dagen hepp-hepp-hepp! Och jag tröttnar. Hur faaaan ska
jag ha det? Vad vill jag skriva för slags poesi?

*

Jag tittar på mig själv och de andra kreativistiska
göromålen och finner åter att jag tycks gilla greppet
då man, vad formen än må vara, strösslar skapelsen med
humor.

och det är något som skulel vara väldigt utmanande, kanske
omöjligt, att göra för mig. Dikt som fungerar som må-bra-stuff
utan att bli för naiv.

Och just idag har jag bestämt att det ska bli så framledes.