En dikt!

Fru Zola mot Jorden

Märkvärdigt känslig är fru Zola och faktiskt aldrig fru men
det är en annan berättelse än den här. Hon, aldrig fru Zola,
klamra sig fast vid en pinnstol i köket som brukligt men den
här gången fick hon nog då en av hennes allra favoritiska
klänningar stormades full av håligheter och även den nylagda
frisyren rufsades.

Hon slutade tänka på det som alltid ställde till så för henne
och i det lagda lugnet, varandes en vecka, sydde hon ett
lapptäcke lika stort som den tiden det tog. Beundransvärt
gjort och hur hon också hann med att spänna upp seglet
mellan björken och körsbärsträdet innan hon åter lät sig
förfäras av tanken att det är lätt att trilla bort från planeten
som så hastig centrifugera sig genom stjärnrymden.

Men hon vann och så stannade jorden evigt bromsad
i fru Zolas trädgård.