SPÖK - Musikalen Recension

Recension:
SPÖK

Jag tog min fina fru, som är mänsklingen som syns på
bilderna i reportaget, och vi såg SPÖK - musikalen på
premiäraftonen. Det var roligt.

Jag har en minnesbild och outtalad önskan att se just den
musikalen från min barndom. Då, 1981, såg jag reklam
någonstans och tyckte det verkade grymt! Men jag var ju
för valpig förstås. Som plåster på det aldrig läkta såret så
har dom dammat av musikalen till min fyrtioårsdag, även
om dom missade med några månader.

Vi tågade till sthlm - hur kan man annars ta sig dit -
och gick runt lite i gamla staden. Drack vin i Yxsmedsgränd
till Bellmans ära och rotade runt i nördbutiker som jag inte
behöver informera mig om.

Och så ut till Djurgård´n via spårvagn och checka in på
finaste hotellet Hasselbacken.

att vara på premiärvingel-mingel var en ganska trippig
upplevlese. Vi så kändisar överallt och det var lite att man
tänker häpp hela tiden men efter en stund så blir det bara
konstigt med att ha Claes Elfsbergs och Nanne Grönwalls
överallt. Som ett studium är det dock intressant för
bondtölps att beskåda skådespeleriet som fortgår på balunsen.
En smula sorgligt också.

Det finns ingångar och Den stora ingången. Båda leder in och
till cirkus och till stora trivselrummet. Men det är då de inbjudna
som går på rödmattan och får stanna upp för fotografer via Stora
Ingången. Men "sidoingången" går allmogen och de stjärnor som
håller på och bleknar. Och de skyndar hastigt till det viktiga
Stora Trivselrummet. Där inne kokar det av trängsel och en
dysfunktionell samvaro men ingen går därifrån! - även om det är
mycket ledigare och luftigare utrymmet mellan spelsalongen
och nämnda lokal. Det kändes lite sorgset - denna se-mig-desperation
som spökade i trivselrummets närhet.

Vi glajdade koolt kring men så gick vi in i Cirkus - vilken
vacker lokal det är! och så började SPÖK.

Snygg scen. Kunde varit Spinal Tap eller så.

 Det var en hygglig musikal. Inte så mycket att hurra för i
första akten egentligen. Har inte sett så mycket teater eller
musikal men jag hade förväntat mig lite mer av både innehåll
och skådespelandet. Det var ganska blekt. Skådisinsatserna
var väl okej tänker jag men kanske var själva manuset
inte mycket att hänga i nån julgran. 
 Humorn var mycket hö-hö-vitsigt och det hände inte så mycket
mer än att jag fann mig sovandes många gånger innan det blev
paus.

 Andra akten var bättre. mer fart och tyckte att det var bra
spelat och dansat i Skifs låten Fångad i en Dröm.  Vidare
var Lena Philpssons nummer klatchigt och fint. Lite lyft.
men på det hela var musikalen SPÖK varken mer eller mindre
än ett nåja.

Upplevelsen var en femma men slutbetyget blir inte så
nedrans bra faktiskt.

2 af 5

..avlsutningsvis kan man undra varför inte Loa Falkman
fick lite mer framträdande plats bland sångnumren. Han
sjunger ju väldans bra men det användes knappt alls.