Min bästa recension!

Jag har fått en recension av "Spöken i 33 A" av Magazin24. Det är
den bästa recension jag någonsin fått av något jag gjort. Känns
jäkla bra att boken funkade så bra. Jag var lite orolig. Men journalist
Kristina verkar uppriktigt att hon gillade den!

Klicka länk för att läsa originalartikeln

OM "Spöken i 33 A"

Magazin24 har läst boken.

Köpingsbon, konstnären och författaren Håkan Eklund har tidigare
skrivit Manifesto Doghead och H.K. Kraxmaskin, som är små
diktsamlingar i jag-form.
Nu ger han ut boken "Spöken i 33 A", som istället är en liten söt thriller
(cirka 70 sidor) där han blandar "vanligt" berättande med små dikter.
Stundtals vävs poesin även in i berättandet så att man inte ser vart
det ena börjar och det andra slutar.

En påse gott och blandat
"Spöken i 33 A" handlar om flera människor som bor i ett hyreshus i
Sverige. De boende är av olika nationaliteter, och har brokiga
personligheter. Sura och gnälliga Oskar som klagar på alla sina
grannar, portvakten Allan som är snäll men lite klantig och
konfliktskygg, den underliga Monika som är uppvuxen i huset och
som inte kommit riktigt dit hon vill i livet, fru Zola som ser och hör
allt, Monsieur Tourettes som tycks lida av någon slags
personlighetsklyvning, och så vidare.

Nu är det här återigen bara mina egna tolkningar, för när man läser
inser man snabbt att det är en gåtfull berättelse där det gäller att
läsa mellan raderna för att förstå allting. Och det kan vara klurigt
med den snabba, invävda poesin.

Blandat berättande
Jag vill inte avslöja allt för mycket om handlingen, eftersom det skulle
förstöra läsupplevelsen, men i kort så inträffar en tragisk sak i huset,'
och när man hamnar i berättelsen är det ungefär tio år senare, lite mer,
och man får se konsekvenserna av den händelsen och hur allting urartar.

Det här är en fantastisk, underbar bok. Jag har aldrig läst någonting
liknande. Den berörde mig på alla sätt som en bok kan beröra, och
den kändes inte för tung. När poesin började förbrylla tog plötsligt
ett mer avslappnat berättande vid som fick huvudet på rätt spår igen
och jag älskar hur boken fick mina tankar att leka berg- och dalbana.

In my head
Boken är uppbyggd så att man som läsare får följa varje hyresgäst
på små korta åkturer i deras tankar och vardagsliv, och varje person
har sitt eget sätt att berätta. Vissa skriver dagböcker, andra skriver
arga brev. En tredje skriver dikter, en fjärde skriver hackat och
malet på ett sätt som hintar om en kluven personlighet och en
förvirrad själ. Man kan säga att sättet personerna uttrycker sig på
reflekterar deras personligheter.

Historien berör, för att det här SKULLE kunna vara ett hyreshus i vilken
del av landet som helst. Det skulle kunna vara på riktigt. Och i slutet av
boken gäller det att pussla ihop trådarna för att försöka förstå hur
det kunde sluta som det gjorde. Vem gjorde vad? Varför blev det som
det blev? Varför skulle den där nya hyresgästen aldrig mer ta ett bad?

Bilder
Boken är illustrerad av Håkan Eklund själv, och det är mörka, ganska
tunga bilder som passar utmärkt in i bokens tema, som trots allt är en
mordgåta. Boken är inte på något sätt rik på illustrationer, men de
som finns räcker och fyller sitt syfte. Dessutom är de ofta lite
tankeväckande i sig själva och jag blev ibland sittande och bara tittade
på en bild och funderade på vad den ville förmedla för tankar.

På så sätt räckte boken också längre.

Domen
Läs den, läs den, läs den. Den är kort, den är fantastisk och den är värd
att läsa flera gånger. Faktum är att man nästan vill och behöver göra
det för att förstå alla trådar och sammanhang. Jag bläddrade tillbaka
i boken ett par gånger för att pussla ihop lite av logiken och det
kommer kanske du också behöva göra om du läser den.

Men det är en del av charmen.

Perfekt bok att ta med sig en timme i badkaret, på tåget på en kortare
destination, eller att ta fram för läsning när man kanske inte har en
hel eftermiddag till övers.

Betyg: MMMMM

För att: Nyskapande, nytänkande, kreativt, spännande och rakt igenom
underbart