Till Vildingarnas land läste jag som barn. en otroligtbra barnbok. jag minns inte så mycket av den egentligen
men de helt tokbra teckningarna och magin i motivens
innehåll har levt kvar i mig. Bokens olydiga pojke med
en kattpyjamas och hur hans säng förvandlas till
träd och skog var en klockren passage rakt in i en annan
värld. Slutligen de helt vänliga monstren som möter
pojken i själva vildingslandet.
jag blev eld & lågor när jag först fick höras om filmen. Så
väntade jag otåligt in året 2009 när den slutligen kom.
men jag gick ändå int epå bion. Och jag gick ändå inte och
hyrde filmen. Nu har filmen fått något år på nacken
till-o-med och jag spontanlånade den på biblioteket. men
något bär emot att se den.
Så förstår jag: jag ska inte se den. Den kommer förstöra
något med minnet jag har av boken. Vilken tur att jag insåg
innan jag tryckte play på dvd-spelarn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar