Tavlan eller ramen?

jag målar igen. det känns bra. tanken är full
av idéer men då det är mest påtagligt när man
är i sovläge så är mycket bara smulor när man
vaknat. de finns kvar men är inge bra längre.

Men inatt när jag drömmde att jag sov så låg jag
mest och tänkte på en irritering som finns. Det är
ramar. det finns få saker som irriterar mig som
tavelmålare än just ramen. Kravet på ram. på ena
sidan så blir duken snyggare med ram på sig. men
när man är en konstnär som jag, amatörisk, så irriterar
det något väldigt att det kostar som fan att placera sitt
verk i en ram. faktiskt ligger en proffesionell ramning
mer än vad jag tycker vore passande att ta betalt för
en målning. hutlöst.

Jag vet int ehur jag ska förhålla mig till detta. jag spikar
ram själv men det blir inte så väldans snyggt. vidare
känns det fel som konstnär att sätta ram. jag är ju själva
målarkludden.

en utställning så körde jag utan ram och då mötes jag
av en tveksamhet hos andra.
"Kan man få den med ram?" - får man som konstnär
bemöta en sådan fråga med "Dra åt helvete!" ..utan att
verka alltför otrevlig?
jag ska bli idealist - jag har råd med det - och aldrig sätta
ram på tavlor som jag eventuellt säljer.