Recension:
Just Kids
av & med Patti Smith
Brombergs förlag
Detta är en av de bätter rockumentäriska böcker som jag
läst. Det beror främst på att det inte är en rockumentär
över-huvudet-taget.
Patti Smith må vara världsligt känd för sin musik och genom
låten "Beacuse the night". Och hon må vara punkmormor hur
mycket som helst. Därför har hon antagligen också hela
ryggsäcken full av rockminnen. Hon har alltså haft möjlighet
att dänga på med "spännande" rockers life. men valde att berätta
sin story på ett annat sätt. Det känns bra.
Patti Smith är en poetisk själ och det märks att det är en bok
skrivet med eftertanke och utlämnande. Hon plockar fram
männsikan Patti Smith genom att berätta om den fanttiga bohemiska
New-Yorkiska livet hon levde innan genombrottet. Vänskapen och
kärleken mellan henne och den lika unga och kämpande fotografen
Robert Mapplehorpe är det röda och snöret och man får följa hur
relationen föds, utvecklas och skingras i takt med att de två
konstnärliga finner sitt egna utrycksätt och sitt gemensamma.
En hjärtevärmande berättelse om djup vänskap.
Det är en mycket läsvärd bok och i varjefall för mig kom Patti
Smith att framstå i en mer intressant dager efter att ha läst. Hon
är verkligen mycket mer än de få rockdängor man kan nynna på.
Lite tappar boken farten när det börjar hända saker i hennes,
och Roberts konst. Då blir det mycket namn som fladdrar förbi
och vad den och den gjorde då och då. Det är lite ointressant
helt enkelt. Men kanske var det just så som det beskrivs.
Jag gillar verkligen Patti Smiths poträtt av sig själv och sin
vän. En rockbok med en verklighetsbakgrund som faktiskt känns
som trovärdig.
Betyg 5 af 5
*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar